Nyhet 13 maj 2015


Delningsekonomin skakar om allt fler branscher. Men vad händer med jobben i Uber-samhället?


Uppstickarna Uber och Lyft har utmanat taxibranschen världen över och höjs till skyarna som affärsmodeller för framtiden. Samtidigt varnar kritiker för att bolagen driver arbetsmarknaden i en riktning som kan leda till fler osäkra jobb.


IDG den 13 maj 2015:

Idén är enkel. Via nätverk online kan människor lätt skapa egna kanaler för att låna sommarstugor, hyra lägenheter, samåka eller byta prylar i stället för att köpa nya. Uppmärksamma entreprenörer fattade snabbt galoppen och startade bolag, där kärnan är att göra affärer på denna nya marknad. Detta är den så kallade delningsekonomin.

Det är en marknad som växer snabbt. Enligt beräkningar från Pricewaterhousecoopers kan "the sharing economy" omsätta 335 miljarder dollar globalt om tio år. Bolag som Uber, Airbnb, Lyft och Taskrabbit är pionjärerna.

Gemensamt för många av de bolag som verkar inom delningsekonomins ramar är att de inte har så värst många anställda. De kallar sig techbolag som förmedlar en tjänst, en plattform, där kund och producent sätts i kontakt med varandra. Varumärket utåt är inte den enskilde chauffören, snickaren, eller uthyraren.

I USA har delningsekonomin tagit betydligt mer fart än i Sverige, med företag som via appar förmedlar allt från matleveranser till läkare. Advokaten Shannon Liss-Riordan tillhör inte skaran som lovprisar techbolagens nya affärsmodeller.

Hon har stämt fem av de största on-demandbolagen i USA: Uber, Lyft, Homejoy, Postmates och Caviar. Enligt henne anlitar de människor, som står för utrustning och personal, som entreprenörer. Men belastar dem samtidigt med samma krav som om de vore anställda. De arbetar alltså under anställningsliknande förhållanden, utan säkerheten av att ha en anställning.

Här i Sverige ligger vi fortfarande några steg bakom. Uber, med sina taxitjänster, började köra i Stockholm först 2014. Och än så länge finns inga bolag som förmedlar frilansande läkare via en app. Men utvecklingen lär komma i kapp oss. Vad betyder det i så fall för svensk arbetsmarknad?

- Det sker en riskförflyttning. Förut existerade anställningar för att det var billigare. I dag, genom informationsteknik kan företagen undvika den transaktionskostnaden genom att lägga ansvaret på individen, säger Anders Sandoff, lektor i industriell och finansiell ekonomi vid Göteborgs Universitet.

Riskförflyttningen sker enligt Anders Sandoff från kapitalägare till f-skattinnehavare. Att små bolag, med f-skattsedel, är arbetsgivare är förvisso inget nytt. Men fortsätter utvecklingen mot en starkare delningsekonomi kan det på sikt påverka arbetsmarknaden.

- Man kan säga att man arbetar under anställningsliknande förhållanden hos bolag som Uber. Det är inget nytt, det är precis som med klädbolagens tillverkningsprocesser där man outsourcat och inte har ansvar för hela produktionskedjan. Men det är ett annat samhällskontrakt än vad vi varit vana att se på arbetsmarknaden i Sverige, säger han.

Modellen bygger på att nätverken online länkar samman kunden med ägare, utan att bolaget bakom behöver ta ansvar för vare sig kapitalbindning eller beläggning. I enskilda fall kan detta upplevas som positivt, säger Anders Sandoff, och sänka trösklar på arbetsmarknaden och uppmuntra ansvarstagande.

- Men även om den ekonomiska och miljömässiga hållbarheten är tydlig så är detta inte lika uppenbart för den sociala dimensionen. För att affärsmodellen ska fungera utan ett anställningskontrakt där kvaliteten i tjänsten garanteras av företaget fordras att individen kan garantera kvaliteten. Detta löses genom att prestationer betygssätts och redovisas öppet på nätet, säger han.

Att ständigt ha denna betygsättning hängande över sig tror Anders Sandoff kan få också negativa konsekvenser. Det blir helt enkelt mycket svårare att ha en dålig dag på jobbet.

- Ett förslag för att göra denna typ av delningsekonomi mer hållbar är att även själva ägandet av förmedlingsnätverket delas med de som ingår i detsamma. Det kan till i viss utsträckning kompensera för denna utsatthet.

Än så länge är det inte många som tittat på effekterna av en växande delningsekonomi i Sverige, inte utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv. Fokus har i många fall legat mer på techbolagens nya finesser och smarta lösningar. Inom akademin och landets fackorganisationer vänder och vrider man fortfarande på perspektiven. Lars Jagrén är chefsekonom på Unionen.

- Delningsekonomin underlättar för ny teknik att komma in på marknaden, det minskar trösklarna och ökar rörligheten på arbetsmarknaden. När fler delar så får det också ner kostnaderna för att testa ny teknik, som nya bilar. Det kan också bidra till ökad konkurrens, till konsumenternas fördel, säger han.

Men det finns blinkande varningslampor. Unionen har med rådande regelverk inte möjlighet att kontrollera om egenföretagare följer arbetstidsregler och andra villkor.

- Det kan bli problem om delningsekonomin leder till nedåtgående löner eller försämrade villkor. Att det missbrukas och leder till ojämlikhet, det kan bli ett problem, säger Lars Jagrén.
Samtidigt ser Lars Jagrén att denna typ av plattformar också kan vara ett komplement på arbetsmarknaden.

- Förmedling av mer kvalificerade arbetsuppgifter till extraknäckande studenter är ett exempel. Förmedling och utvärdering av tjänster på trovärdiga plattformar kan leda till både kvalitetshöjning och mer effektiv allokering av resurser än tidigare. Utförarna av tjänsterna måste dock ha möjlighet att kunna leva en dräglig tillvaro, ha en tydlig rollfördelning inför uppdragsgivaren samt ha tillgång till välfärdsstatens diverse system, som pensioner, försäkringar, föräldraledighet, säger han.

Ansvar - ett ord som ofta dyker upp bland både förespråkare och skeptiker. Ansvar från bolagets sida att faktiskt se till att de som knyter sina tjänster till dem också arbetar under schysta villkor. Ansvar för att de tjänsterna utförs korrekt och till skäligt pris och ansvar över bolagets varumärke och anseende. Men också ett ökat kundansvar.

Rikard Hegeland är grundare och delägare i Workaround, ett slags Airbnb för kontorslokaler. För dem handlar delningsekonomi mångt och mycket om hållbarhet. Men också om ett annat sätt att bygga affärsmodeller och kundrelationer.

- I och med att de här tjänsterna skapar mer transparens på marknaden tror jag att det kommer att krävas att man förmår erbjuda det kunden vill ha. Så länge man gör det så kommer de gå en ljus framtid till mötes, säger han.

Samtidigt kan den öppenheten också betyda att bolag snabbt kan slås ut. Kan man inte hävda sig i konkurrensen märks det fortare. Således kan ett startup som får ett rykte om sig av att inte erbjuda bra villkor för anställda, frilansare och konsulter tappa både arbetskraft och kunder.

Om och hur företag som Uber och dess gelikar kommer att påverka den svenska arbetsmarknaden vet vi inte än. Är delningsekonomin en konsekvens av den digitala revolutionen eller en produkt av en samhällsekonomisk utveckling?

Ny teknik har i alla tider förändrat villkoren på arbetsmarknaden. Spinning Jenny, innovationen som effektiviserade textilindustrin samtidigt som den tog ifrån arbetarna jobbet, var startskottet för industrialiseringen. Och ett bevis på att utvecklingen inte går att stoppa.

 



    Relaterade länkar:
  • IDG

<< Tillbaka