Nyhet 30 oktober 2015


Airbnb – ett hot mot jobben?


Nytänkare eller simpla skattesmitare? Populära tjänster som Airbnb och Uber höjs till skyarna – men ”delningsekonomin” väntas också leda till svartjobb och lönedumpning.


Publicerat på Icakuriren.se den 30 oktober 2015:

Appar och online-nätverk som förmedlar läkare, städare, snickare och husdjur för uthyrning. Liksom kemtvätt, köksutrustning, penningutlåning, semesterboende och snart sagt vilken yrkesperson eller tjänst som helst, bara några knapptryckningar bort - detta är "den nya delningsekonomin" som uppenbarligen är här för att stanna.  Marknaden växer så det knakar och revisionsjätten PWC uppskattar att värdet av delningsekonomin ska öka till 335 miljarder dollar, globalt sett, de närmaste tio åren. 

Utvecklingen har (förstås) kommit längst i USA, där exempelvis nästan en tredjedel av alla collegestudenter hyr in extralärare och byter begagnade skolböcker via sajten Chegg.  Det digitaliserade Sverige ligger också långt framme och är hem för startupbolag som Workaround, vars idé är att förmedla tomma kontorsplatser, men här som på många andra håll är det de kontroversiella företagen Uber och Airbnb som dominerar både marknad och debatt.


Struntar i skatter och avgifter

Den taxiliknande samåkningstjänsten Uber, i Sverige främst etablerad i Stockholm och Göteborg, samt Airbnb, en plattform för uthyrning av privatbostäder överallt, uppskattas av allt fler för tillgänglighet och låga priser men möter samtidigt massiv kritik både här och utomlands.

Under ett terrordrama i Sydney förra året då mängder av vettskrämda människor försökte fly, gjorde Ubers efterfrågealgoritmer att priserna sköt i höjden till fyra gånger det normala. Osäkerheten kring kontrollen av chaufförerna - Uber rekryterar förare med privatbil och vanligt körkort - har hamnat i fokus efter uppgifter om våldtäkter av passagerare i Amerika och Indien. Men framförallt handlar kritiken om oschyst konkurrens och skattesmitning. Enligt den traditionella taxibranschen är Uber i praktiken ett svarttaxiföretag som undergräver det så kallade samhällskontraktet:

- Det finns en naivitet här, där många ser Uber och (appen) Uber Pop som något nytt och fräscht. Men taxiappar fanns redan innan. Ubers enda innovation är att strunta i skatter och avgifter, om man nu kan kalla det för innovation. Förarna får sin ersättning direkt in på kontot från Uber i Holland, utan någon som helst transparens, dokumentation eller information gentemot det svenska Skatteverket. Det betyder svarta pengar, och att varje ny passagerare bidrar till en växande svart ekonomi, säger Claudio Skubla vid Svenska Taxiförbundet (Uber meddelar via en PR-byrå att man för närvarande saknar talesperson i Sverige).
 

Hot mot arbetsmarknaden
Airbnb, som enligt många erbjuder en genuinare turistupplevelse, har blivit ett hot mot hotellnäringen och är under attack av liknande orsaker som Uber. I Berlin förbjuder en ny lag korttidsuthyrning av  lägenheter på grund av farhågor om bostadsbrist vid alltför stor omvandling till turistbostäder.

I det stora perspektivet är bråken kring Uber och Airbnb antagligen bara en föraning om framtiden, då en långt mycket mer utbredd delningsekonomi väntas få dramatiska konsekvenser på arbetsmarknaden.

Medan teknikförespråkare understryker hur delningsekonomin ger konsumenterna mer makt, tid och lägre priser, när man via smarta digitala plattformar kan runda traditionella företag och göra affärer direkt med varandra, står det allt mer klart att tekniken knappast leder till nya, stabila jobb.
Swedbanks chefsekonom Anna Felländer beskriver i en statlig utredning hur delningsekonomin också är en slags inhopparekonomi, som uppmuntrar betalning per uppdrag istället för fasta löner. Det ger personer som tidigare haft svårt att ta sig in på arbetsmarknaden en chans. Samtidigt pressas inkomsterna ner av korta, osäkra anställningar och en ökad andel egenföretagare som bjuder under varandra för att få uppdrag och hålla sig flytande. Detta är den nya arbetsmarknad som online-nätverken verkar bidra till.

Anna Felländer spår en ökning av klassklyftorna i digitaliseringens spår. Även om tekniken underlättar livet för massor av människor, tycks teknikskiftets verkliga vinnare vara ett ganska litet antal "superstars", de ofta USA-baserade teknikföretag med relativt få anställda som står bakom delningsekonomins populäraste plattformar och just nu översvämmas av riskkapital.

Utnyttjning och otrygghet

Flera av dessa företag - Uber, Lyft, Homejoy, Postmates och Caviar - har stämts inför rätta av advokaten Shannon Liss-Riordan i USA. Anledningen är att företagen anlitar frilansare som åläggs samma krav som anställda, men inte får någon säkerhet i utbyte. Frilansarna förutsätts istället själva stå för all risk, utrustning och försäkringar, en brist på anställningstrygghet som enligt Liss-Riordan är olaglig.

- Vi får ett helt annat samhälle om de här nätverken blir en ryggrad i arbetsmarknaden, om riskerna förflyttas till den enskilda individen, säger Anders Sandoff som är lektor på Handelshögskolan i Göteborg.

- Företag som Taskrabbit, som outsourcar alla slags ärenden och tjänster för hemmet, kan förstås upplevas som något alldeles fantastiskt. Men den som åtar sig uppdrag via plattformen har kanske inte så många andra alternativ. Man blir väldigt exponerad av de offentliga omdömena av servicegrad, priskonkurrensen är hård och jag har svårt att tro att man helt kan försörja sig på detta.

Är inte delningsekonomin, med hyres-, låne- och bytesappar, väldigt bra för miljön?

- Nä, inte i det stora hela. Bilpooler är rätt, men att uthyrning av borrmaskiner, skruvmejslar och liknande sällanköpsvaror skulle ha någon större inverkan på miljön tror jag är önsketänkande. Det blir för krångligt, när du behöver sådana grejer vill du ha dem direkt och inte behöva boka och riskera att de är upptagna.



<< Tillbaka